En kort bakgrund
EMDR terapi är en form av psykoterapi som ursprungligen utvecklades för att behandla ångestbesvär och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). EMDR är en förkortning av Eye Movement Desensitization and Reprocessing. Metodens grundare är Dr Francine Shapiro som ända till sin bortgång 2019 aktivt fortsatte att utveckla metoden. Idag har EMDR terapi fått vidare tillämpningsområden. Terapin har sin utgångspunkt i en modell för hur information bearbetas i hjärnans minnessystem.
En egen form av psykoterapi
EMDR terapi kombinerar inslag från flera psykoterapeutiska skolor, bland annat psykodynamisk teori, beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi och systemteori. Samtidigt är det en helt egen form av psykoterapi. Behandlingen kombineras med så kallad dubbel uppmärksamhet via bilateral stimulering. Oftast sker detta via ögonrörelser. Ögonrörelser tillför värdefulla inslag till traumabehandlingen. Kommunikationen mellan olika delar av hjärnan tycks påverkas positivt och ångestpåslaget vid traumaaktivering minskar.
Metoden vilar på vetenskaplig grund och kan enkelt tillämpas även på annan psykisk problematik, exempelvis ångestproblem eller depressivitet som är förknippade med negativa livshändelser. I korthet kan man säga att EMDR- terapi stimulerar ett naturligt inre system i hjärnan för att bearbeta information. Störande minnen som lagrats på ett dysfunktionellt sätt i minnessystemet kan genomgå en förändring så de inte längre uppfattas som störande. Francine Shapiro, grundare av behandlingsmodellen har kallat detta ”modellen för adaptiv informationsbearbetning” (eng. Adaptive Information Processing, AIP-modellen) (Shapiro, 2018).
AIP-modellen
AIP-modellen utgår från att adaptivt lagrade minnen är tillgängliga och flexibla, öppna för nya intryck och möjliga att revidera om ny information talar för detta. Minnen från traumatiska upplevelser (eller andra negativa livshändelser som inte har kunnat bearbetas) har istället blivit inkodade på ett sätt som innebär att de är mer statiska och låsta. Dessa minnen är svårare att påverka och är inte lika lätt åtkomliga för vanlig bearbetning. Detta försämrar förmågan att integrera sådana upplevelser. Istället uppstår symptom av olika slag, exempelvis ångest, rädslor, depressivitet, skuldkänslor, stress och sömnsvårigheter.
Traumatiska händelser och/eller andra negativa livshändelser som blivit inkodade i minnet på ett dysfunktionellt sätt resulterar i att kopplingar till minnesnätverk med mer adaptiv information blir otillräckliga eller skadade. Det traumatiserade minnet blir på så vis känsligt för förvrängningar avseende tid, plats och sammanhang. Minnet kan upplevas på ett fragmenterat sätt. Olika typer av störningar och symtom kan därigenom uppstå. Följaktligen får ny information, positiva erfarenheter och positiva affekter svårt att på ett funktionellt sätt länka in i det plågsamma minnet. Denna brist och påföljande otillräckliga integration bidrar till att symptomen fortsätter.
EMDR terapi gör det möjligt att återuppta ett naturligt sätt att bearbeta och integrera den information som lagrats i minnet. Med andra ord, i EMDR terapi aktiveras och stimuleras störande minnen från tidigare upplevelser genom ett speciellt tillvägagångssätt så dessa minnen kan börja bearbetas. I behandlingen uppmärksammas även det som i nuet triggas av dessa minnen och framtida utmaningar. Behandlingen gör att minnet tappar sin negativa emotionella laddning och blir mer neutraliserat. Resultatet blir minskade symptom, minskad eller total befrielse från besvär som orsakats av det störande minnet, en förbättrad självbild, lättnad från kroppsliga symptom som varit förknippade med störningen samt att det som påminner om minnet inte längre vållar besvär.
Tillvägagångssätt
EMDR terapi använder väldefinierade tillvägagångssätt utgående från ett noggrant förberedelsearbete. Ett inslag under behandlingen är att ge klienten i uppgift att fokusera på alternerande visuell stimulering genom ögonrörelser samtidigt som klienten ombeds fokusera på det traumatiska minnet. Vi kallar detta att hålla en ”dubbel uppmärksamhet”. Processen aktiverar minneskomponenterna från det plågsamma minnet och underlättar förmågan att återuppta bearbetningen av minnet. Resultatet blir att minnet kan integreras på ett mer adaptivt sätt. Laddningen och intensiteten i minnet avtar. Taktil och auditiv stimulering kan också användas om ögonrörelser inte passar eller fungerar.
I behandlingsmetodiken ingår också att träna klienten att kunna tillämpa stabiliseringsverktyg före, under och efter traumabearbetningen. Det psykoterapeutiska förhållningssättet vid EMDR terapi är att främja individens egen inneboende förmåga att läka. Interventioner från terapeuten bör därför hållas på en miniminivå under bearbetningen. Syftet är att underlätta den egna informationsbearbetningen.
Vad säger forskningen?
Mer än trettio vetenskapliga studier stöder att EMDR terapi är en effektiv metod för att behandla PTSD (ex Lewis et al, 2020). Ett flertal internationella riktlinjer rekommenderar EMDR terapi för behandling av PTSD: National Institute for Health and Care Excellence (NICE), 2018; International Society of Traumatic Stress Studies (ISTSS), 2018; the US Department of Veterans Affairs, VA/DoD, 2017. Även WHO (2013) rekommenderar EMDR terapi som behandling för stressrelaterade störningar.
I en jämförelse mellan tio olika behandlingsmetoder för PTSD visade sig EMDR-terapi vara den metod som var mest kostnadseffektiv (Mavranezouli m.fl, 2020).
Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (Socialstyrelsen, 2020), liksom även SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2019) rekommenderar EMDR för behandling av PTSD och skriver att det finns god klinisk erfarenhet av metoden.
Ögonrörelsernas betydelse
Det finns en konsensus i ett flertal studier att ögonrörelser tillför värdefulla inslag till traumabehandlingen. Ögonrörelserna förefaller kunna underlättar nya associationsbanor till traumaminnet i hjärnan vilket bidrar till nyinlärning. Kommunikationen mellan olika delar av hjärnan påverkas positivt och ångestpåslaget vid traumaaktivering minskar. Effekten blir att detta hjälper individen att orka stanna kvar i traumaminnet och bearbeta detta. (Bjernhede, 2020). Se rapporten i sin helhet på www.emdr.se under fliken Rapporter.
Vidare tillämpningsområden av EMDR terapi
EMDR terapi kan tillämpas vid många andra kliniska tillstånd som har sin grund i negativa plågsamma upplevelser, exempelvis ångeststörningar, depressiva störningar och komplicerad sorg. Det vetenskapliga stödet är ännu inte lika starkt som för behandling av PTSD men det finns goda kliniska erfarenheter. EMDR terapi har också framgångsrikt kombinerats med andra terapiformer, vilket förstärkt effekten av behandlingen.
EMDR terapi för barn och ungdomar
Barn, även små barn, svarar bra på EMDR-behandling och effekten uppnås snabbt ( de Roos, et al, 2017, Olivier et al, 2021). Metoden behöver anpassas efter barnets utvecklingsnivå. EMDR terapi rekommenderas av WHO (2013) som en effektiv terapi för barn och ungdomar som har upplevt traumatiska händelser. Metoden har också fått en stark rekommendation från ISTSS (International Society of Traumatic Stress Studies (ISTSS), 2018).
Referenser i urval
Bjernhede, B.-M. (2020). Ögonrörelsernas betydelse för traumabehandling med eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) [Litteraturöversikt, Handledarutbildning i psykoterapi]. Göteborgs universitet.
International Society of Traumatic Stress Studies (ISTSS). (2018). New ISTSS Prevention and Treatment Guidelines. http://www.istss.org/treating-trauma/new-istss-guidelines.aspx
Lewis, C., Roberts, N. P., Andrew, M., Starling, E., & Bisson, J. I. (2020). Psychological therapies for post-traumatic stress disorder in adults: Systematic review and meta-analysis. European Journal of Psychotraumatology, 11(1), 1729633. https://doi.org/10.1080/20008198.2020.1729633
Mavranezouli, I., Megnin-Viggars, O., Grey, N., Bhutani, G., Leach, J., Daly, C., Dias, S., Welton, N. J., Katona, C., El-Leithy, S., Greenberg, N., Stockton, S., & Pilling, S. (2020). Cost-effectiveness of psychological treatments for post-traumatic stress disorder in adults. PloS one, 15(4), e0232245–e0232245. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0232245
National Institute for Health and Care Excellence (NICE). (2018). Post-traumatic stress disorder. NICE guideline NG116. www.nice.org.uk/guidance/116.
Olivier, E, de Roos, C & Bexkens, A: Eye Movement Desensitization and Reprocessing in Young Children (Ages 4-8) with Posttraumatic Stress Disorder: A Multiple-Baseline Evaluation. Child Psychiatry & Human Development, 2021.
Shapiro, F. (2018). Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) Therapy (3:e uppl). The Guilford Press.
Socialstyrelsen. (2020). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2019). Psykologisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos vuxna (Nr 2019/127). www.sbu.se